Så här står det, bl a...... (del av originalet nedan):
Anton Johansson i Fälleberga är fullt klar men något döv. Han är en liten rörlig karl: en något trög men saklig berättare. Han är född i Flyholmen, där folket är känt för att vara vidskepligare än annars i bygden. Av detta märks inte mer än att Anton Johansson ivrigare än de flesta förklarar sig inte tro på "sånt". Men att han "hört" en hel del. Anton Johansson har även varit i Amerika 1900-05, 1906-11 och 1912-15. Den första turen arbetade han i antracitgruvorna i Pennsylvania, de övriga gångerna såsom byggnadsarbetare över större delen av Amerika med undantag av Södern. Anton Johansson är också tydligen hembygdsintresserad och sparar på gamla redskap och handlingar.
Så här berättar morfar Anton:
"Hemifrån var det mest en i varje gård som emigrerade vid den tiden då jag gjorde det. Och i många byar vet jag att det var all ungdomen. Härifrån Fälleberga var det tre stycken unga karlar. Jag var över tre gånger i Amerika. Första gången var 1900. Det kostade 83 kronor då. Det började i Hälsingborg och därifrån åkte man över till Helsingör och där tog de i Skandinavien-New Yorkbolaget emot en och så åkte man båt till Grimsby, tåg till Liverpool och båt till New York. I båten hade vi stora gemenskapshytter och ett enda långt bord med kanter på. I detta stjälpte de potatisen och då båten gungade fick man passa på att fånga potatisen då den kom rullande. Då arbetade jag som kolskyfflare i antracitgruvorna i Pennsylvania. Jag hade 12 cent i timmen. Sedan var jag över 1906-11 och 1912-15 och då arbetade jag som byggnadssnickare tillsammans med andra hishultsbor. Vi var i Iowa och vid Stilla Havet och lite överallt, men jag trivdes inte med klimatet där, så jag åkte hem till Hishult och 1921 köpte jag Fälleberga för Amerikapengarna och lite till. Jag fick det för 18000."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar